Strykningar och att känna sina karaktärer

Det här med att ha uppehåll. Jag skriver naturligtvis fortfarande, men inte här. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men plötsligt insåg jag att jag ville skriva om att skriva. Och då är ju den här sidan faktiskt helt rätt ställe att göra det på.

Jag har upphåll i Moratorium, eftersom den är svår som satan och sitter långt inne. Har försökt att skriva utan inspiration bara för att Skriva för att jag Måste och det gick helt åt fanders. Så jag fortsatte på min NaNoWriMo från 2012 bara för att. Och det gick bättre. Har väl skrivit cirka 25000 ord efter det att NaNo-delen avslutades och en massa har hänt.

Just nu sitter jag lite still eftersom jag hittat på en ny plot twist som är så stor att den kräver en del tankearbete. Egentligen borde jag inte tänka så mycket, borde bara skriva och let the chips fall where they may, men ibland går inte det. Så i skrivande stund har jag insett, med betaläsares hjälp, att min manliga huvudkaraktär nästan tagit formen av en kvinna. Han håller på och ältar och analyserar till förbannelse och nu när jag läser igenom det så märker jag hur mycket av hans egna karaktär som inte finns med. Han är inte sån. Inte riktigt så djuplodande. Faktiskt. Jag vet ju i mitt sinne hur han är, han har funnits med mig i tjugo år. Så nej. Stryk! Och det känns faktiskt lättande. När jag tänker efter så var jag inte ens nöjd när jag skrev det, det var för mycket velande hit och dit. Han ska inte hålla på med sånt.

Så ikväll blir det funderingar och strykningar, utfyllnad på annat håll som behöver det. Efter det så kan jag skriva vidare och då kommer jag försöka att bara bubbla ur mig grejor utan att tänka för mycket. Det går alltid att redigera senare.

Kommentera

Comment

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.