Det här med att ha uppehåll. Jag skriver naturligtvis fortfarande, men inte här. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men plötsligt insåg jag att jag ville skriva om att skriva. Och då är ju den här sidan faktiskt helt rätt ställe att göra det på. Jag har upphåll i Moratorium, eftersom den är svår som satan och sitter långt inne. Har försökt att skriva utan inspiration bara för att Skriva för att jag Måste och det gick helt åt fanders. Så jag fortsatte på min NaNoWriMo från 2012 bara för att. Och det gick bättre. Har väl…
Kategori: <span>Uncategorized</span>
Det har lossnat vad gäller Moratorium. I alla fall om man ser till att jag börjat skriva. Men nu är det paus. Inte för att jag fått skrivhäfta igen eller något, utan för att jag gnölar runt med en scen i huvudet. När jag ska skriva en lite jobbigare scen så brukar det vara så. Det blir paus i några dagar medan känslor och annat lägger sig till rätta såpass att jag faktiskt kan skriva ner något. Det samma gällde för Masque, när jag skulle skriva en dödsscen. Att ta död på en karaktär är aldrig något roligt, speciellt inte…
På jobbet så hånler pennan åt mig. Det är nog dags att ge den vad den tål snart.
Igår satt jag och skrev. Egentligen på inget särskilt och jag märkte, föga förvånande, att jag inte kom någonstans. Och då kom inspirationen till Moratorium tillbaka. Det är en historia jag gått och grunnat på i ett par års tid men bara skrivit cirka en sida på. Anledningen till det är att jag går utanför min trygghetszon, de invanda mönstren och vad jag känner mig bekväm med att skriva om. Man kan undra varför jag ens försöker göra något sådant, men jag vill utmana mig själv. Allt kan inte vara snygga vampyrer, snusk och relationsproblem, även om det är vansinnigt…
Ett och ett halvt års uppehåll. Inte i skrivandet, men med att uppdatera här. Kanske inte det bästa, men det är så mycket annat som kommer i vägen. Livet kommer i vägen. Man vill göra så mycket samtidigt som det finns så lite tid. Men nu hoppas jag att det är igång igen! Det har hänt en del i ”Boken”. Rättare sagt har jag börjat på andra delen i den. Jag ska uppdatera sammanfattningen något, men i stora drag så har det varit ångest, tandagnisslan och ett allmänt uppförande från Damions sida. Inga överraskningar där. När jag tittade igenom gamla…
Det blev en paus. Mest i skrivandet men också här. Jag kom i mål med NaNoWriMo till slut, men den historien gled ur händerna på mig en smula, så just nu ligger den på is. Jag hade en paus i skrivandet nästan från slutet av december och fram tills nu. Nu kommer det lite inspiration igen och den inspirationen gäller min evighetsberättelse. Jag vet att jag måste uppdatera både det ena och det andra här, sammanfattning och karaktärer. Men som det är nu så skrider jag varsamt fram. Känner mig för. Snart.
Cirka 35 tusen ord in och jag inser att jag blivit förälskad i en av mina karaktärer. Visste att det skulle hända. Det händer alltid. Nu gäller det att inte låta denna förälskelse ta över helt, faktiskt skriva om de andra karaktärerna också. För i ärlighetens namn så är ju den karaktär ingenting utan sina ”vänner” eller vad man ska kalla dem. Jag har dock inte gjort det så lätt för mig, eftersom jag nu också skriver i den personens POV. Visserligen i form av sluten tredje person (Third person limited, vet inte vad den svenska facktermen är), men jag…
Jag har aldrig brytt mig om att ha anteckningsböcker eller andra hjälpmedel när jag skriver. Det har liksom inte behövts, har jag känt. Något verkar dock ha förändrats. Nu har jag anteckningsblock med mig och använder Evernote flitigt. Evernote har blivit min räddning. Jag vet inte hur många anteckningar jag har nu, om alla möjliga saker. Scener jag kommer på när jag sitter på spårvagnen, ord och fraser som jag bara måste skriva upp, bilder jag hittat på hur mina karaktärer skulle kunna se ut. Det är så konstigt att behovet plötsligt fanns där. Anteckningsblocket är lite speciellt. Det är…
Kommentera